onsdag 11 februari 2015

Hört i parken - namnflocken

I söndags var jag med barn och man på utflykt i ett strålande vackert vinterväder. Solen sken, snön knastrade under våra fötter och himlen var lysande blå. Inte gav jag en enda tanke till namn eller namnval. I parken när barnen leker inser jag plötsligt att nått är annorlunda. Jag tror först att jag hört fel men efter en stunds smyglyssnande inser jag att det i parken verkar finnas fyra olika pojkar som heter William och hela tre små Clara. Låter som ett skämt men det är sant!

Elsa - namndrottningen 
Föräldrarna som ropade på sina telningar reagerade också efter en stund och snart började alla små Williams och Claras föräldrar glatt diskutera deras egna utmärkta namnval. Om några år kommer det vara Lucas och Elsa - grupperingar i parkerna som kommer eka över nejderna. Elsas rise to fame är det svårt att se som något annat än ett resultat av Frozens popularitet även om Elsa var populärt redan innan. Bokstaven E har alltid varit poppis - tänk på Emily & Emma som en statistiker räknat ut är de vanligaste namnet i världen med alla dess variationer tagna i beaktande.

Att namn blir populära är inte konstigt - att namn fortsätter användas av många trots att de varit supervanliga och populära i flera år är desto underligare! Varför vill man att ens barn ska vara en av tusentals?

Är vi namnflockdjur? Finner vi styrka i att vi är likadana som andra - och vad säger det då om de som väljer något helt annat?

Jag har skrivit om det förr men det slutar aldrig att fascinera mig. Eftersom Namnpoesi vill uppmana till namnmångfald och namnvariation utanför topp tio så måste jag säga att jag blev varm i hjärtat av att höra att det fanns ett annat namn i parken: Tilly. Kanske heter hon Matilda och det är ett smeknamn - men fint var det. Fyra William, tre Clara, en Tilly och mina två. En helt vanlig namnspaning i februari.

Vad tror du om namnflocksmentalitet och namnval? Vad händer när ett barn delar samma namn med åtta andra i klassen? Spelar det någon roll? Vilka mekanismer är det som gör att vi väljer och förälskar oss i ett visst namn?

Det är frågor jag spenderade resten av den vackra dagen med att fundera över...


3 kommentarer:

  1. Jag visste att William var populärt men jag kunde inte tänka mig något annat namn ! Till barn nummer två tänkte vi däremot på om vi ville ha ett till populärt namn eller ett mer annorlunda. Det blev Otis som nu verkar bli inne istället. Kul blog!

    / Maria

    SvaraRadera
  2. Hej! Ja självklart är det så! William är ett fantastiskt fint namn! William och Otis är en jättefint syskonkombo! Tack för din kommentar!

    SvaraRadera
  3. Namnflocken! ha ha. Störtskön bloggis!

    SvaraRadera